ElmqvistochPerseius © 2010-2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om träd - expansion!

 

 

 

Om träd

kanske en filosofisk thriller, kanske gåtans lösning...
 

London, november 1683

 

DET SÄGS att det hela handlade om planeternas rörelser. Denna kulna höstkväll dinerade fyra extraordinära gentlemen i ett avskiljt rum på Royal Society; astronomerna Edmond Halley, Robert Hooke, Christopher Wren tillika välrenommerad arkitekt och matematikern och naturfilosofen Isaac Newton, samtliga mångbegåvade vetenskapare. Det sägs att samtalet handlade om planeternas rörelser och utmynnade i en vadslagning som gick ut på att den som kunde erbjuda den bästa förklaringen till att planeternas omloppsbanor beskriver en ellipsform skulle bli bjuden på middag av de andra och dessutom få utgivningen av sitt nästa verk bekostat av Royal Society. Det sägs också att de andra trodde att Newton redan visste svaret men att han som så ofta hade ”glömt” att berätta om sin upptäckt på samma sätt som han redan som ung student uppfann differential- och integralkalkylen, men sedan inte berättade det för någon på 27 år. Detta fick den tyske filosofen och matematikern Gottfried Leibnitz att vara övertygad om att han var först, vilket han envist hävdade under många år. Newton låtsades vara kränkt över detta och ett vetenskapligt gräl utbröt dem emellan. Men för Newton var det bara ett sätt bland många att lägga ut dimridåer.

 

Det som egentligen hände på mötet var att denna inre krets på Royal Society, med Newton som pådrivande, bestämde sig för att en gång för alla och framför alla andra göra sig till beskyddare av hemligheterna kring filosofernas sten. Som beskyddande akademi tog de närmast över efter Accademia dei Lincei i Rom, och den hemliga kretsen med Galilei Galileo i centrum. Galileis Akademin upphörde i samband med den av jesuitorden iscensatta rättegången mot Galilei 1632, och hemligheterna kring filosofernas sten stod utan formell beskyddare i 51 år. Enskilda upplysta som René Descartes och Baruch Spinoza tog sig an uppgiften, men den lösningen visade inte vara hållbar då dessa hade en tendens att dö i förtid.

 

Officiellt utmynnade mötet i att Newton inte bara kom med en förklaring till fenomenet ellipsformade planetbanor och vann vadet. Det utmynnade två år senare i ett helt omvälvande verk; Philosophiae Naturalis Principa Matematica, ”Principa” kallad, som gjorde alla rörelser i universum begripliga. Enligt löfte från Edmond Halley som vid denna tid var sekreterare i Royal Society skulle boken tryckas på sällskapets bekostnad. Dock hade sällskapet just detta år hamnat i ekonomiska svårigheter, då man året innan storsatsat på ett praktverk om fiskarnas historia. Vad man inte hade anat var att ingen var intresserad av knastertorra fiskar. Boken sålde bara i tre exemplar. Sällskapet vägrade nu att betala för tryckningen av ”Principa”, och då Halley var en sann gentleman tvingades han betala ur egen ficka, vilket förde honom på gränsen till ekonomisk ruin. Inte nog med detta. Kort härefter beslutade sällskapet att man inte längre hade råd att betala sin sekreterare i reda kontanter, man beslutade att Halley istället skulle få betalt två år i förskott med hela upplagan av ”Om fiskarnas historia”. Halley var ingen bra försäljare, han gillade dessutom inte boken, och en av personerna i den inre kretsen skulle visa sig vara förrädare.

 

”Människan avtecknar sig som något i grunden skilt från djuren…”
- Ignatius av Loyola, Jesuitordens grundare.

 

 

 

 

 

Den 25 februari 1818 började den frlansande Londonbaserade tidningsmannen Stephen Grant komma en urgammal hemlighet på spåren. Samtigit finns det mäktiga intressen som är beredda att gå till ytterligheter för att få del av den. Spåren leder fram och tillbaka genom historien. Vissa fram till nutid och Sverige...

 

Det är en urgammal hemlighet och spåren finns kanhända i din närhet...

 

-Om träd